Fredag eftermiddag, slutat tidigt och eftersom det var 25 grader varmt och sol så sträckte jag ut mig på altanen. Vips, 10 minuter senare, solen borta och fullt i moln. Det är då väl själva …… Ser inte ut som den tänker komma tillbaks heller.
Nåväl. Det låg en katalog på jobbet. Med växter. Tror ni jag köpte nåt där då? Johodå. Det var ett par månader sedan och de förföriska bilderna beskrev vackra blommor som man saknar så där mitt i vintern och har abstinens efter. Jag köpte en fuchsia Blue Sarah och den kan jag hitta bilder på på nätet. De andra 2 heter Phlox Vårflox och Verbena, förpackningen heter Mix-masters. De 2 sistnämnda har jag ingen aning om varken hur de ser ut, färg, storlek eller hur jag tänkte. Men. Det är ju ”bara” 5 skott av varje så jag får väl pilla ner dem i krukor, vänta och se.
Böcker – ett alltid trevligt kapitel. Ha- fyndigt! Har precis läst ut den 4:e boken i serien om psykopaten Silverbielke. Även bok 4 slukades på några dagar. Det är litet svårt att prata med mig för jag går alltid med proppar i öronen och lyssnar på ljudböcker. Taisto ger upp ibland – ”det var inget”. Men det kommer ju så himla många bra böcker hela tiden. Ibland kan det nästan kännas stressande.
Motion. Som trogna läsare kanske kommer ihåg så är jag en väldig periodare när det gäller motion. Nu har det varit en längre period med ”av” men nu hoppas jag att det håller på bli ”på” igen. Den som fått mig på banan är mitt av hereditet betingat dåliga knä. Tog mig till slut tid att gå till sjukgymnast (sitter ett par dörrar bort från mig på jobbet) vilket jag borde gjort för länge sedan. Efter att hastigt ha dömt ut mitt knä bokades en tid in på gymmet och så träffades vi där några dagar senare för att få ett träningsprogram och ja, nu har jag tagit mig dit en gång till alldeles på egen hand och det är därför jag tror att det möjligtvis kan vara ”på” igen. För det ska ni veta, att inte vara rörlig och kunna gå hur man vill är förbaske mig inget roligt! Eftersom det inom familjen finns en mängd knä- och höftopererade personer så var det väl bara att vänta och se vad jag skulle få och det ser ut som det blev knäna. Suck. Det är bara att gilla läget. Foten i kläm? Jajamensan!
Det här är en gammal bild men fortfarande lika bra. Första gången jag såg den måste ha varit i början av 80-talet.
Nå väl – i väntan på att syrenerna ska slå ut så släpar jag fram resväskan och förbereder mig på att åka till Romme för att kliva på flyget till Mallis om en vecka. Har alltid tyckt att det är idiotiskt att åka utomlands den vackraste av årstider och det kan jag tycka än men just nu så känns det underbart att bara få åka iväg, slippa laga mat på en vecka, slappa i solen (förhoppningsvis), äta goda middagar med ett glas vin, sticka fötterna i sanden och bara slappa efter en arbetsfylld vår. Och lyssna böcker!
Och pussa på gubben förstås.
Ha en skön fredagkväll!











